Din kundvagn är tom

Sveriges Flagga

Flaggning

Det finns en del saker att hålla reda på när det gäller flaggning. Vilka dagar är flaggdagar? Vilken tid ska flaggan hissas respektive halas? Vad gäller för flaggning på halv stång? Flaggstångspris.se reder ut alla frågetecken.

Flaggans tidtabell

I Sverige används följande tider som generella riktlinjer för flaggans hissning och halning:

1 mars — 31 oktober
Flaggan hissas kl. 08.00 och halas vid solnedgång, dock senast kl 21.00

1 november — 28 februari
Flaggan hissas kl. 09.00 och halas vid solnedgång, dock senast kl 21.00

Formalismen ska inte drivas så långt att flaggning uteblir om ”normtiderna” inte kan hållas. Frihet råder för civila företag och enskilda personer att flagga på tider vederbörande själv bestämmer. Om flaggan är belyst får den vara hissad efter solens nedgång.

Flaggning med vimpel

En vimpel kan användas som flaggstångsdekoration när allmän eller privat flaggdag ej råder. Vimpeln får vara hissad dygnet runt, året om.

Den svenska nationsvimpeln finns i två varianter – den traditionella vimpeln med ett blått och ett gult fält (varav det blåa fältet ska vara uppåt) samt korsvimpeln vars utförande liknar den traditionella svenska nationsflaggan. Korsvimpeln ska ej ersätta en nationsflagga på flaggdagar.

Flaggning på halv stång

Vid dödsfall och begravning flaggar man på halv stång, vilket innebär att man hissar flaggan:

  • Till ungefär två tredjedelar av längden på fristående stång
  • Till mitten på fasadstång

Då flaggan hissas ska den först gå i topp och därefter direkt sänkas till rätt höjd. Även då flaggan halas ned, ska den först hissas i topp.

Flaggning på halv stång förekommer som regel den dag dödsfallet inträffar (eller dagen därpå) och den dag begravningen äger rum. Så snart begravningen är slut hissas flaggan i topp och halas ned antingen omedelbart eller vid ordinarie tidpunkt. Flaggning på halv stång är ett sätt att hedra en avliden, vilket även gäller på allmänna flaggdagar. Endast nationsflagga hissas på halv stång.

Bra länkar

Produkter ur vårt sortiment:

  • Svensk flagga
  • Svensk korsvimpel
  • Svensk vimpel
  • Nations och regionsflaggor

Webblänkar:

Svenska Flaggdagar 2022

  • 1 januari — Nyårsdagen
  • 28 januari — Konungens namnsdag
  • 12 mars — Kronprinsessans namnsdag
  • Påskdagen
  • 30 april — Konungens födelsedag
  • 1 maj
  • Pingstdagen
  • 29 maj — Veterandagen
  • 6 juni — Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
  • Midsommardagen
  • 14 juli — Kronprinsessans födelsedag
  • 8 augusti — Drottningens namnsdag
  • Dag för val till riksdagen
  • 24 oktober — FN-dagen
  • 6 november — Gustav Adolfsdagen
  • 10 december — Nobeldagen
  • 23 december — Drottningens födelsedag
  • 25 december — Juldagen

Svenska flaggans historia

Den svenska flaggan har en lång och spännande historia som löper 500 år tillbaka i tiden. Vi berättar om hur vår blå och gula fana uppstod och hur den har förändrats under de århundraden som passerat sen dess.

Varför är svenska flaggan gul och blå?

Den svenska flaggans historia tar sin början under 1550-talet, det vill säga från den senare perioden av Gustav Vasas regenttid. Det är just från hans tid som vi har de äldsta beläggen för att en blå duk med gult kors kunde användas som beteckning för något svenskt, och detta faller sig naturligt då hans trontillträde markerar begynnelsen av det svenska kungadömet. Inspirationen till den svenska flaggan togs förmodligen från det danska rödvita korsbaneret, Dannebrogen. Färgerna har sitt ursprung i det lilla riksvapnet som har tre gyllene kronor på en blå bakgrund. Riksvapnet hade använts redan sedan mitten av 1400-talet, runt Karl Knutssons tid, som fälttecken inom svenska trupper på land och till sjöss.

Krigsmakten och flottan

Flaggans främsta användare var kungen och hans krigsmakt, särskilt flottan. Från Gustaf II Adolfs tid – 1620-talet – finns målade bilder på svenska skepp med blågula korsflaggor. Flaggorna kunde vid denna tidpunkt antingen ha tungor eller vara tvärskurna.

Den tidigaste flagglagen från 1663 föreskrev att den tretungade flaggans användningsområde på sjön skulle begränsas till örlogsfartygen. Vanliga handelsfartyg fick hålla sig till den tvärskurna flaggan. Militära anläggningar på land hade också rätt att hissa den tretungade flaggan, vilket längre fram kom att innefatta även kungsgårdar och liknande.

Svensk-Norska unionen

Mellan 1814 och 1905, under den svensk-norska unionens tid, hade båda nationsflaggorna ett unionsmärke i det översta fältet intill stången. Märket innehöll delar från båda ländernas flaggor och var allmänt kallad för ”sillsallaten”. På grund av många tvister med vår unionsgranne i väst spirade en svensk nationalism och det blev allt vanligare att se vår flagga hissad.

Bidragande faktorer till flaggans popularitet var bland annat flaggfester på Skansen som anordnades från 1893 och Stockholmsutställningen 1897. Sommaren 1905 flaggades det med unionsmärke, men på hösten när unionen var upplöst återkom den vanliga svenska flaggan.

Flaggans popularitet stärktes av första världskrigets isolering, parlamentarismens genombrott och många av våra livaktiga folkrörelser i 1900-talets början. I hemmen blev både bords- och fasadflaggor en vanligare dekoration.

Flagglag och svenska flaggans dag

Den nya flagglagen som antogs 1906 angav fasta regler för flaggans proportioner och färgnyanser, något som tidigare saknats. I den bestämdes även att den tretungade flaggan var avsedd att enbart användas av kungahuset och av krigsmakten.

Svenska Flaggans Dag firas sedan 1916 på den 6 juni, en dag förknippad med historiska händelser. Gustav Vasa valdes den 6 juni 1523 till Sveriges konung, och samma datum år 1809 undertecknades regeringsformen som gav det svenska folket många viktiga medborgerliga rättigheter: samvetsfrihet, tryckfrihet och säkerhet till person och egendom.

Vid flagglagens modernisering 1982 fick också Svenska Flaggans Dag rang av officiell nationaldag – den dag då vi hälsar nya medborgare välkomna och då vi hyllar Sverige som en fri, demokratisk nation.